|
NFKL informerar
|
|
|
|
| FEAMC/AMCI-kongressen i Roma 15-18 november 2012 - Wednesday, February 15, 2012
|
| VĂ„rmöte i Nordisk förening for katolska lĂ€kare 16-18 mars 2012 - Sunday, January 29, 2012Mötet äger rum på Johannesgården, Trollbärsvägen 16, Västra Frölunda, Göteborg.
fredag 16. till söndag 18 mars 2012.
Preliminärt program
Fredag 16 mars
Ankomst ca 17-18
18:00 Kvällsmat.
19:30–21:00 Förberedelser av årsmötet.
Lördag 17. mars
08:15–09:00 Frukost
09:15–10:15 Årsmötesförhandlingar.
10:15–12:00 Styrelsen konstitueras.
12.00–13.00 Lunch
13:15–14:30 Att värna den kristna människosynen i praktisk arbete med svårt skadade patienter. Sara Degerman-Carlsson, ansvarit överläkare för specialiserad hjärnskaderehab, SÄS, Borås.
14:30–15.00 Den kristna läkaren och hans patient , diskussion.
15.00-15.30 kaffe
15.30-16.30 Tyska läkarna har senaste 10 åren analyserat nazismens eutanasiprogram och medicinska experiment på 30-talet. Hur kan man fårstå detta? A-M Gravgaard, palliativ medicinare o Glenn Haegerstam, med.dr., doc och författare
16.30-17.00 Diskussion kring etiska deklarationer, Madeleine Zöller, psykiater , A-M. Gravgaard
17:00–18:00 Mässa
18:00–19.00 Kvällsmat
20:00–22:00 samtal
Söndag 18 mars
08.30–9.30 Frukost
10:00-11.00 Mässa
Avresa
Kostnad för enkeltrum fredag kväll till söndag morgon incl måltider: ca 1100 kr
Anmälan till NFKLs sekr Bengt Säfsten, bengt_safsten@hotmail.com och till Johannesgården, diakon Daniel Pauchard, daniel.pauchard@katolskakyrkan.se
Välkommen.
Hälsningar
Magnus Røger, ordförande för Nordisk Förening för Katolska Läkare, NFKL
|
| NFKL-nytt december 2011 - Saturday, December 17, 2011ResumĂ© av föreningens möte 2-4 december i Oslo pĂ„ Santa Katarinahjemmet NĂ€sta möte blir Ă„rsmöte 16-18 mars 2012 pĂ„ JohannesgĂ„rden i Göteborg Lördag morgon inledde Franciscushjelpens organisationsledare Britta Hjertaas med att beskriva hur 36 anstĂ€llda och 200 volontĂ€rer hjĂ€lper utsatta, drogmissbrukare, hemlösa och prostituerade, suicidhotande och andra för stöd och medicinsk hjĂ€lp med injektionsteknik, sĂ„rvĂ„rd, sprututbyte, klĂ€der, enkel mat mm. Man har stor nytta av en buss för gatutjĂ€nsten, âsykepleie pĂ„ hjulâ. Man samarbetar med polis, sjukvĂ„rd och socialtjĂ€nst etc. och ger Ă€ven praktik för lĂ€karstuderande och socionomer. BesökstjĂ€nsten riktar sig till gamla och ensamma och svĂ„rt sjuka för stöd, samtal och nĂ€rvaro. Omkring 200 personer/Ă„r fĂ„r hjĂ€lpen. FamiljehjĂ€lparen Ă€r riktat till familjer dĂ€r vuxna har svĂ„rt att klara sin förĂ€lderuppgift - som reservförĂ€ldrar. SorgtjĂ€nsten arrangerar öppna grupper för omkring 3-400 personer/Ă„r. PlejetjĂ€nsten Ă€r ett palliativt hemsjukvĂ„rdsteam som har hand om ca 450 patienter/Ă„r i hemmet i samarbete med sjukvĂ„rdspersonal och frivilliga. Man ger kurser och utbildning pĂ„ högskolor och sjukhus. Man ordnar praktik för medicinska studenter, diakonelever och sjuksköterskestuderande och utvecklas internt. Franciskushjelpen startades 1956 av 100 katoliker som gav akuthjĂ€lp i hemmen och utvecklade besökstjĂ€nsten i första hand. Finansiering sker via Oslo kommun, Helsedirektoratet och olika legater. Professor i geriatrik Torgeir Bruun Wyller beskrev dĂ€refter under rubriken âLivets okrĂ€nkbarhet till dets naturliga slutâ vilka kunskaper och hĂ„llningar som behövs för att ta hand om de gamla och sjuka optimalt. Befolkningsutvecklingen prĂ€glas av att âde stora Ă„rgĂ„ngarnaâ födda efter andra vĂ€rldskrigen börjar bli gamla och fĂ„r allt mera symtom. Frailty tolkat som sĂ„rbarhet eller klinisk utsatthet visar sig vara avgörande: viktminskning, uttröttbarhet, lĂ„g fysisk aktivitet, lĂ„ngsam gĂ„ng, reducerat greppstyrka Ă€r mĂ€tbara parametrar, och har man flera av dessa Ă€r man mera utsatt vid sjukdom, som yttrar sig atypiskt i denna grupp gamla. De robusta fĂ„r vanliga symptom, men den svaga/utsatta fĂ„r kanske endast falltendens, virrighet (kognitivt svikt), rubbad vĂ€tskebalans eller inkontinens som uttryck för lungemboli eller hjĂ€rtinfarkt.. Dessa patienter behöver sjukhusvĂ„rd för optimal diagnostik och behandling, sĂ„ att man kan fĂ„ behandlat de reversibla tillstĂ„nden. TyvĂ€rr har sjukvĂ„rdsadministrationen, d v s politikerna, mest intresse för att fĂ„ sĂ„ korta inlĂ€ggningar som möjligt och anser att dessa svaga gamla inte skall till sjukhus alls! Men om de Ă€r kvar i hemmet eller pĂ„ vĂ„rdboenden kan man inte genomföra en optimal diagnostik och snabbt insatt behandling, och man riskerar att överse reversibla tillstĂ„nd. T ex har dessa patienter agiterad delirium eller delirium prĂ€glat av inaktivitet i 40-50 % vid höftfraktur och nĂ„got mera sĂ€llsynt vid andra internmedicinska tillstĂ„nd och obehandlat leder det till döden. En inventering visade att det var fĂ„ mindre Ă€n 20 patienter/Ă„r som hade kunnat behandlas i hemmet eller pĂ„ sjukhem av dessa multisjuka Ă€ldre! Ref.: J Am Geriatric Soc 2002. Saltved et al. Efter lunch beskrev fastlege i Vinje Gunnar Gröstad Johnsson att han innan anstĂ€llning i kommunen hade informerat om att han ville Ă„beropa sin reservationsrĂ€tt och inte önskade ha hand om patienter som uttryckte önskemĂ„l om abort eller preventivmedel, men hur olika instanser hade försökt tvinga honom till att finna ett sĂ€tt dĂ€r han kunde ta hand om Ă€ven dessa patienter - troligen genom att hĂ€nvisa dem till kollega som tog över arbetet. EtikrĂ„det i Norges Lekarförening har givit honom stöd för hans synpunkter men Norges Lekarforening önskar inte att stödja. Foreningen för kristna lekare i Norge stödjer dĂ€remot honom. Han har sjĂ€lv den stĂ„ndpunkten att han kan bli tvungen att sĂ€ga upp sig frĂ„n sin tjĂ€nst dĂ„ han Ă€r ensam lĂ€kare pĂ„ orten. Vi ber Gunnar Johnsson om att Ă„terkomma pĂ„ nĂ€sta NFKL möte 16-18 mars 2012 och berĂ€tta om hur hans problem har kunnat lösa sig. DĂ€refter informerade Morten Magelssen, internmedicinare och medlem av EtikrĂ„det i Norges Kristliga Lekarforening, om att lĂ€kare har reservationsrĂ€tt eller reservationsmöjlighet i Norge. EuroparĂ„det stipulerade 2010 att ingen lĂ€kare/annan person kan vara tvungen att utföra eller hĂ€nvisa till abort eller andra handlingar som t.ex eutanasi, om en sĂ„dan handling strider mot hans samvete. Stortinget har beslutat att lĂ€kare skall kunna fritas frĂ„n att utföra eller assistera vid abort men inget om att skriva remiss. Magelssen argumenterade för att lĂ€kares moraliska integritet ska skyddas, utifrĂ„n deras samvete. Det framhölls precis som WMA i Tokyo hĂ€vdat att patientens bĂ€sta skall tillgodoses. Tokyodeklarationen, handlar ocksĂ„ om lĂ€kares medverkan vid tortyr (se §4 The doctors fundamental role is to alleviate the distress of his or her fellow men, and no motive whether personal, collective or political shall prevail against this higher purpose). Man kan frĂ„ga sig om WMA anser att hĂ€nsyn till lĂ€karens integritet skulle vĂ€ga tyngre Ă€n patientens. Kanske vore det mera klart nĂ€r det rör sig om en lĂ€kare som skall utföra ett abortingrepp och inte enbart skriva en remiss till gynekolog. NĂ€r remisskrivande lĂ€karen inte sjĂ€lv skall utföra aborten kanske denna kan göra nĂ„got positivt för patienten genom att be henne beskriva sin situation och om patienten dĂ„ fasthĂ„ller sin önskan om remiss till kvinnoklinik sĂ„ kan han skriva remissen - som jag ser det. Juristen frĂ„n Justitia och Pax i Norge HĂ„kon Bleken beskrev de juridiska problem som surrogatmöderskap innebĂ€r, sĂ€rskilt om det Ă€ven föreligger Ă€gg- och spermadonation. Surrogatförfarandet Ă€r olagligt i Norge, barnet blir rĂ€ttslöst och Ă€ven utan nationalitet. Adoption kan först ordnas vid 18 Ă„rs Ă„lder. Det innebĂ€r stora potentiella problem om surrogatmodern fĂ„r spontan abort, blir sjuk eller skadat eller inte önskar att genomföra hela graviditeten. Juridiskt ses en graviditet som ett tjĂ€nstekontrakt - inte som att man köper barnet av modern. Surrogatmodern Ă€r för dĂ„ligt försĂ€krad vid sjukdom och skador. Teologen Helene Lund gav en beskrivning av förhĂ„llandena för ofödda utifrĂ„n Deklaration om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter frĂ„n 1948. HĂ€r har senare granskare tolkat det sĂ„ att rĂ€ttigheterna Ă€ven Ă€r avsedda att omfatta de ofödda. I Sovjet avkriminaliserade man 1948 abort. I Barndeklarationen 1959 framgick det att ofödda barnen skall omfattas av de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna, vid genomgĂ„ng t ex av British Medical Asssociation 1945 Code of Medical Ethics finner man krav pĂ„ att mĂ€nskligt liv frĂ„n konceptionen skall skyddas. AbortfrĂ„gan blev aktuell 1960-70 dĂ„ kvinnorna önskade att fĂ„ bestĂ€mma över sin egen kropp. Abort Ă€r i Norge legal fram till vecka 12 men senare kan abort endast företas om moderns hĂ€lsa Ă€r alvarligt hotat. Provrörsbefruktning, IVF, nĂ€r kvinnans ovarier stimuleras kan ge upphov till flera befruktade Ă€gg Ă€n vad man skall anvĂ€nda. Industrin har varit intresserad av att anvĂ€nda dessa Ă€gg till forskning för att fĂ„ fram stamceller. I Tyskland fĂ„r man endast skörda tvĂ„ Ă€gg och implantera ett Ă€gg, sĂ„ att man undviker att fĂ„ kvar befruktade Ă€gg. I Norge Ă€r det lag pĂ„ att man kan förvara befruktade âöverblivna Ă€ggâ i 5 Ă„r, och sedan skall de destrueras. Det Ă€r en hĂ„llning som ger uppfattning att embryon Ă€r objekt - i Bioteknologilagen Ă€r hĂ€nsynen till samhĂ€llet större. Katolska kyrkan ser det befruktade niderade Ă€gget som en liten mĂ€nniska och det har fullt skyddsvĂ€rde. I den grekiska klassiska medicinen sĂ„g man det som ett barn vid 16 veckor nĂ€r barnet i moderns mage börjar sparka. NĂ€r sjĂ€len anses finnas till uppfattas olika av Gregorius av Nyssa och av Thomas av Aquino. SĂ„ledes finner man att Abortlagen och Bioetiklagen inte överensstĂ€mmer med Deklarationen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. TurnuslĂ€karen Helene Fongen beskrev sitt förhĂ„llande till Gud pĂ„ ett inkĂ€nnande sĂ€tt. Magnus Roeger föreslog att medlemmarna i NFKL deltar i Nordiska Vallfarten till Lourdes september 2012. Avslutningsvis diskuterade Stein Nordahl argument för att fortsĂ€tta NFKL. 21 personer deltog. NĂ€sta möte blir pĂ„ JohannesgĂ„rden i Göteborg 16-18 mars 2012 som Ă„rsmöte med tema, vilket vi Ă„terkommer till. Lund den 6 december 2011 Anne-Marie Boeck Gravgaard, styrelseledamot
|
| Referat av delar av vÄrmötet 18-19 mars 2011 - Wednesday, May 18, 2011AKTUELL DEBATT OCH ANALYS
I Sverige har under vintern 2010/2011 en diskussion pÄgÄtt om fertilitetsturism sÀrskilt inriktad pÄ Àggdonation och surrogatmödraskap. Liknande fenomen har observerats nÀr det gÀller de desperata personer som via kontakter i utlandet köpt och fÄtt organ intransplanterade utomlands, ÄtervÀnt till Sverige och krÀvt livslÄng eftervÄrd hÀr. Situationen Àr mycket bekymmersam men ocksÄ förlÀngningen av ohÀmmad individualism och utilitarism. Dock utnyttjas i alla tre fallen mÀnniskor i underlÀge, och för den enskilde medför det ocksÄ avsevÀrda risker. Vad som inte omtalats i media Àr till exempel de juridiska svÄrigheter som uppstÄtt i vissa fall nÀr surrogatmödrar Ängrat sig och via domstol fÄtt rÀtten till det barn de burit fram, eller hur enskilda personer som fÄtt nÄgon annans organ ocksÄ infekteras med hepatit C eller hiv.
---
Att lÀsa mer:
http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&id=4125
MODERNA FRANSKA FILOSOFER
Tomas Orylski sj, introducerade Ähörarna till modernt tÀnkande med sÀrskilt fokus pÄ 1900-talet och Frankrike. Han utgick frÄn förhÄllanden före Andra Vatikankonciliet, under konciliet och efter. Filosofer som Pierre Teilhard de Chardin, Henri de Lubac, Yves Congar, Joseph Moignt och Michel de Certteau presenterades. SÀrskilt kyrkans roll i det offentliga rummet med tendenser till folklorisering och vÀstmÀnniskans förlorade positionering till Gud berördes, individualismens utveckling till ateism - som uppstod just i den kristna vÀrlden. Orylski har doktorerat i Àmnet, Àr lÀrare pÄ Newmaninstitutet i Uppsala och ungdomsprÀst i Göteborg.
---
Att lÀsa mer: Moderna franska teologer, Artos förlag 2009 ISBN 978-91-7580-430-9
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=26792
DOLDA FLYKTINGARS VĂ
RDBEHOV
Vilka hjÀlpbehov finns? Vilken hjÀlp fÄr flyktingarna och vad fÄr de? Hur ser juridiken ut? Vet sjukvÄrdsinrÀttningar om att flyktingar har rÀtt att fÄ vÄrd och behandling enligt de mÀnskliga rÀttigheterna som Sverige har anslutit sig till? Vilka organisationer hjÀlper?
1 George Joseph, generalsekreterare för Caritas Sverige
Caritas arbetar sedan 25 Ă„r. âPapperlösaâ Ă€r den grupp av mĂ€nniskor som inte har asyl eller temporĂ€rt upphĂ„llstillstĂ„nd och som inte vĂ„gat Ă„tervĂ€nda till hemlandet, inte har ID- eller andra likvĂ€rdiga handlingar. De kan ha lockats till Sverige under förespegling om ett bra arbete som sedan inte finns, eller de kan vara utsatt för sĂ„ kallad traficking, blir vĂ„ldtagna och hĂ„llas inlĂ„sta och tvingas till prostitution. Barn som föds av âpapperslösaâ fĂ„r inte personnummer och Ă€r statslösa.
En kvinna som fĂ„tt avslag pĂ„ asylansökan sökte pĂ„ vĂ„rdcentral för smĂ€rtor, men fick endast en undersökning dĂ„ man kategoriserade hennes fall som âicke-akutâ - vĂ„rdcentralen var instruerat att endast akutfall fick beredas vĂ„rd. DĂ€rför remitterades hon inte vidare för undersökningar. Ofta debiteras 2 000 SEK för denna första undersökning och dem kunde kvinnan inte betala. Ett Ă„r senare sökte hon Röda Korset och fick rĂ„det att söka till sjukhus, dĂ€r hon blev utredd, dĂ„ Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har order om att inte avvisa nĂ„gon mĂ€nniska fast vederbörande inte kan betala för sig. PĂ„ sjukhuset fann man att hon hade en obotlig cancersjukdom och hon dog efter 6 mĂ„nader. I VĂ€stra Götaland har man tagit konsekvensen av att det att fĂ„ vĂ„rd Ă€r en mĂ€nsklig rĂ€ttighet enligt FN. PĂ„ mĂ„nga andra hĂ„ll i Sverige Ă€r den instruktionen inte given till vĂ„rdinrĂ€ttningarna! NĂ€r det inventerades hur mĂ„nga utredningar och sjukhusbehandlingar som tillkom i Region SkĂ„ne efter att man hade öppnat upp för flyktingar sĂ„ visade det sig enbart vara omkring 400 stycken pĂ„ ett Ă„r.
En annan kvinna kom pÄ Röda Korsets uppmaning till sjukhus med sitt lilla sjuka barn som dog tre dagar senare och hade fÄtt utredning och behandling för sent - barnet hade avvisats pÄ vÄrdcentral. Modern arbetade med stÀdning 18 tim/vecka och tvingades till prostitution för att fÄ pengar till bostad och mat till sina tre flickor. Det Àr vanligt att kvinnor utsÀtts för vÄldtÀkt för att göra dem fogliga sÄ att de accepterar de dÄliga löne- och arbetsförhÄllanden. I Stockholm Àr det vanligt att patienter debiteras mer Àn 20 000 SEK för en behandling pÄ sjukhus och patienter dÀrefter kommer till Caritas eller Röda Korset med rÀkningarna. I sin tur kontaktar dessa organisationer sjukvÄrdsinrÀttningarna för att fÄ dem att frÄngÄ sina betalningskrav.
En EU-utredning har visat att Sverige och Ăsterrike ger âpapperslösaâ flyktingar de sĂ€msta juridiska och sociala förhĂ„llanden nĂ€r dessa lĂ€nder jĂ€mförs med övriga. I Sverige har rĂ€dslan tilltagit för att fĂ„ en tillströmning av flyktingar som pĂ„ 80-talet, en period nĂ€r rĂ€tt till asyl var lĂ€ttare att fĂ„. Dagens âpapperslösaâ har nu har sĂ„ svĂ„ra förhĂ„llanden, bostĂ€der som utgörs av kalla urusla rum med mĂ„nga personer boende i samma rum, utan möjlighet att komma ut och barnen saknar möjlighet att fĂ„ ett normalt liv med skolgĂ„ng och lek. Man tror att 10-15 000 personer lever dolda pĂ„ det sĂ€ttet i Sverige.
2 Sofia Olausson, barnlÀkare och volontÀrlÀkare pÄ Rosengrenska stiftelsen - Röda Korset i Göteborg sedan 9 Är
Sofia berÀttade att det Àr flyktingar med skador, infektioner, posttraumatisk stresssyndrom, skader efter tortyr och svÄr Ängest men i övrigt vanliga besvÀr som man ser pÄ en vÄrdcentral som söker pÄ mottagningen, cirka 40 personer/vecka. Situationen för barnen Àr sÀrskilt svÄr dÄ de inte kommer ut, uppvisar betydande rÀdsla, inte kan leka, inte kommer till skolan (fast de har rÀtt att gÄ i skolan om rektor accepterar att ta dem in utan att fÄ betalt för just dessa barn, som inte finns registrerade). I vÀstra Götaland har man beslutat att dessa barn har rÀtt till skolgÄng. Samspelet med övriga barn Àr försvÄrat i skolan, dÄ barnen Àr fattiga och inte kan riskera att polisen fÄr veta, att det bor en dold familj. SvÀlt och extrem fattigdom Àr vanlig.
Journal mÄste upprÀttas med namn temporÀrt personnummer, eventuellt adress, kontant- mobil nummer, sÄ att man kan kontakta för provsvar. Recept skrivas utan förmÄn, och det kan vara nödvÀndigt att fÄ Röda Korset eller Caritas att hjÀlpa till med betalning av nödvÀndig medicin som för insulin till diabetiker. SjukvÄrden mÄste utvisa civil olydnad, lÀkaren mÄste följa de etiska regler som gÀller för professionen: att alltid ta hand om den person som har behov av vÄrd.
Akut eller kronisk sjukdom â dessa begrepp kan inte anvĂ€ndas till dessa personer, för det kroniska blir akut, om inte det ges behandling. Ett bra exempel var en man med underbensprotes, som skadats sĂ„ att en skarp del av protesen skar in i huden vid knĂ€et, vilket resulterade i en svĂ„r infektion kring patientens knĂ€ och motiverade inlĂ€ggning pĂ„ sjukhus med amputation ovanför knĂ€et och ny protes! Resultatet blev att en person, som kunde arbeta som byggnadsarbetare nu inte lĂ€ngre kunde utföra ett sĂ„dant arbete utan behövde introduceras i mindre fysiska krĂ€vande. Detta hade inte behövts, om han hade haft omedelbar tillgĂ„ng till vanlig, bĂ„de kronisk och akut, sjukvĂ„rd.
3 Anne Sjögren, sjuksköterska, Rosengrenska Stiftelsen â Röda Korset
Anne Sjögren har arbetat med flyktingar sedan 1998, dÄ hon sÄg, att det behövdes en mottagning. SÄ smÄningom beslutade Röda Korset sig att börja arbeta med dessa frÄgor och de tvÄ enheter började samarbete, och Anne blev anstÀlldnpÄ samma stÀlle dÀr hon tidigare enbart arbetat som volontÀr. Alla övriga pÄ mottagningen arbetar frivilligt.
2006 beslutades, att Sahlgrenska inte fÄr avvisa personer oberoende av betalningsförmÄga.
2007 skapades samarbete med PIKUM, en international plattform.
2009 gjordes inventering, som visade, att endast 4-6 % av dem som kommer in i landet gör det för att fÄ bÀttre vÄrd Àn i hemlandet
2006 gjorde FN en översyn och det beslutades att rÀtten till hÀlsa Àr en mÀnsklig rÀttighet.
2006-2010fanns i Sverige Statens delegation förmÀnskliga rÀttigheter:vÄrd pÄ likavillkor. MÀnskliga rÀttigheter omfattar ocksÄ papperslösa, vilket medborgerliga rÀttigheter inte gör. De mest utsatta skall skyddas. VÄrden skall vara möjlig att fÄ det vill sÀga den skall ha Availability. VÄrden skall vara skyddad Acceptable, och vÄrden skall var möjlig att nÄ Accesibility och av god kvalitet Quality vilket förkortas AAAQ.
4 Stein Nordahl, lÀkare, styrelsesmedlem. Hur fungerar vÄrd av dolda flyktingar i Norge?
Befolkning: 4,7 miljoner varav 415 000 invandrare.
2007 sökte 6 500 asyl och 1 200 gavs uppehÄllstillstÄnd, flest kom frÄn Somalia, dÀrefter Irak och Afghanistan. Man rÀknar med 5-18 000 papperslösa flyktingar i Norge 2011. Tiden för transitboende Àr tre veckor, men det tar det upp till flera Är att fÄ besked om asyl.
Precis som i Sverige har flyktingar endast rÀtt till akut vÄrd.
5 Fader HÄkan Jerrhage, föreningens andlige rÄdgivare, avslutade och sammanfattade temat utifrÄn bibliska exempel.
--
Att lÀsa mer:
Tidskriften LÀkemedelsvÀrlden 2 mars 2011 ger en utmÀrkt redovisning av dessa förhÄllanden som de ter sig i Sverige med artikeln Illegala patienter, Àven pÄ ledarplats kommenteras dessa förhÄllanden. SÀrskilt situationen med lÀkemedelsförsörjning till denna grupp av utsatta har stora brister
Bengt SĂ€fsten
Anne-Marie Boeck Gravgaard
|
| Nyhetsbrev nr 4, 2010 - Friday, November 26, 2010KĂ€re kollega!
VÀlkommen till nyhetsbrevet som skall komma regelbundet för att berÀtta om vad Nordisk Förening för Katolska LÀkare arbetar med.
Vad Àr föreningens syfte?
Föreningen som bildades 12 mars 2005 har följande mÄlsÀttning:
- att frÀmja studium och fördjupning i vÄr gemensamma katolske vÀrdegrund
- att frÀmja att sjukvÄrd bedrivs i enlighet med den katolska kyrkans lÀra
- att stödja de katolska lÀkarna i deras yrkesutövande
- att stödja fortbildning i medicinsk etik
- att stödja en livets kultur, vÀlkomna och vÀrna om allt liv, sÀrskilt nÀr det Àr svagt och sÄrbart genom medlemsmöten och konferenser
Varför skall DU vara med i föreningen och komma till vÄra möten?
a) Möjlighet att gÄ i dialog med katolska lÀkare med andra specialiteter
b) Forum för expertkunnande i medicinsk etik
c) Direkt förbindelse till Europeiska sammanslutningen av katolska lÀkarföreningar, FEAMC och vÀrldsförbundet, FIAMC, dÀr NFKL Àr den officiella föreningen för Norden.
e) TillfÀlle till resa till katolska vallfÀrdsorter med NFKL.
Det senaste mötet
Mötet 19-21 november 2010 Àgde rum pÄ JohannesgÄrden vid Göteborg, dÀr vi var inkvarterade och var mottagna pÄ gÀstvÀnligt sÀtt av diakon Daniel och den rara kocken med en god mÄltid efter resan.
Fredag kvĂ€ll förelĂ€ste Bengt SĂ€fsten föredömligt klart om âVĂ€tska och nutrition till patienter i vegetativt tillstĂ„nd och i livets slutskede, och komplikationerâ; dessa illustrerades med fallbeskrivningar och en livlig diskussion Ă€gde rum.
Mötets tema under lördagseftermiddagen var samtalet lĂ€kare - patient med lĂ€karetiska, teologiska och medicinska aspekter, dĂ€r docent i medicinsk etik Axel Carlberg förlĂ€ste med utgĂ„ng i sin bok âPatientens bĂ€sta, en kritisk introduktiontill lĂ€karetikenâ, HĂ„kan Jerrhage bidrog med teologiska reflektioner över âatt se Kristus och vara Kristusâ ut ifrĂ„n sina erfarenheter som fĂ€ngelseprĂ€st. Slutligen gav psykiater Madeleine Zöller en ingĂ„ende skildring av hur hon har arbetat pĂ„ mottagningen för unga svĂ„rt sjuka pĂ„ Sahlgrenska sjukhuset, dĂ€r 60-70% av patienterna har förbĂ€ttrats sĂ„ bra, att de har kunnat Ă„tergĂ„ i ett konstruktivt socialt sammanhang . Madeleine har strĂ€vat efter att möta patienten pĂ„ rĂ€tt nivĂ„ med en klar diagnos, dĂ€r anamnesen aktualiseras, och lĂ€karen behöver vara helt nĂ€rvarande i mötet. Hon har haft en flexibel tidbok med riklig tid för omgĂ„ende behövliga besök och har sett det som en gĂ„va, att patienten vill visa lĂ€karen tillit i en strĂ€van att se Kristus i patienten.
.
Mentorskap: PO Elfstrand beskrev arbetet med Rosemary, medicinstuderande pĂ„ 5. Ă„r, som han har en mentor â adept relation till angĂ„ende lĂ€karetiska frĂ„gor och Rosemary beskrev hur de trĂ€ffades regelbundet för att samtal om att ge svĂ„ra diagnosbesked och samtal vid livets slut.
Eftermiddagen avslutades med mÀssa.
EnkÀtsvaren diskuterades pÄ kvÀllen:
Sommarens enkÀt till medlemmarna hade följande svar:
* kyrkoherdar, diakoner och kollegor informerade om NFKL
* Alla utom en hade deltagit i NFKL möte
* En önskar besöka katolsk medicinsk inrÀttning eller etablera kontakt i Norden eller i Europa. Flera lokala möten om katolsk identitet, dÀr t.ex. samlÀsning av encyklikor föreslÄs. Diskussionsgrupp med andra kristna lÀkare. - Finska lÀkare önskar lokala möten - styrelsen resa till Finland o dÀr avhÄlla möte med lokala katolska o övriga kristna lÀkare om etiska dilemman, eventuellt pÄ engelska?
*Ănskar höra inspirerande katolsk kollega som har förenat sitt katolska liv med sitt arbete. Finsk kollega önskar trĂ€ffa en kardinal eller annan kyrklig företrĂ€dare för Vatikanens etiska organ.
* Ănskar höra om âsamvetetâ (tackling av situationer nĂ€r samvetet sĂ€ger nĂ„got annat Ă€n kyrkans officiella linje eller vedertagna sekulĂ€rt medicinska principer)Ex. En orimlig satsning pĂ„ en individ i vĂ€sterlĂ€ndsk samhĂ€lle, nĂ€r man med samma resurser skulle kunna rĂ€dda hundra andra i ett fattigt land, preventivmedel mm. - - Ănskar höra om flyktningens situation - Finsk kollega finnar vĂ„rt program högklassigt, och föreslĂ„r, att man arrangerar lokala möten i Finland.
*Ănskar intressante temadagar och t.ex. pilgrimsvandringar / retrĂ€tt.
PĂ„ styrelsemötet beslutades att kontakta de tvĂ„ finska lĂ€kare och erbjuda att arrangera ett möte med lĂ€karetisk tema. Lokala möten kan ju arrangeras i Stockholm-Uppsala, i Göteborg, i Lund â Malmö - Köpenhamn, i Ă
bo och i Oslo i NFKLs regi, och formerna hÀrför fÄr övervÀgas.
Mötet avslutades med mÀssa i kyrkan.
Stort tack till JohannesgÄrden för all omsorg och till Madeleine Zöller, som körde oss till flyg o tÄg!
Andlig RÄdgivare: HÄkan Jerrhage, fÀngelseprÀst i Göteborg
Web master: Bengt Malmgren, psykiater, Stockholm.
NÀsta möte:
18-20 mars 2011 pÄ JohannesgÄrden, Göteborg.
Tema: Prioritering i sjukvĂ„rden 1995 till 2011 â Hur Ă€r utvecklingen angĂ„ende de svagaste och de mest behövande. Flyktningars hĂ€lsa.
HÄll utkik pÄ hemsidan www.nfkl.org
Lund, 23 november 2010.
HjÀrtliga hÀlsningar
Anne-Marie Boeck Gravgaard
ordförande
nyhetsbrevet som pdf
|
| Kritik av Ärets Nobelpris i medicin frÄn PÄvliga livsakademin. - Thursday, October 07, 2010Ordföranden för Vatikanens PÄvliga livsakademi kritiserar att Ärets Nobelpris i medicin tilldelas ivf-pionjÀren Robert Edwards, eftersom ivf-metoden har lett till att stora mÀngder mÀnskliga embryon förstörs.
â Jag tycker att valet av Robert Edwards Ă€r helt oacceptabelt, sĂ€ger biskop Ignacio Carrasco de Paula, ordförande för PĂ„vliga livsakademin. Han sĂ€ger vidare att det utan Robert Edwards inte skulle finnas en marknad för försĂ€ljning av Ă€ggceller eller ett stort antal frysboxar i hela vĂ€rlden fyllda med embryon. I bĂ€sta fall överförs de till en livmoder, men mer troligtvis anvĂ€nds de för forskning eller dör, övergivna och glömda, vilket Ă€r ett problem som den nya nobelpristagaren Ă€r ansvarig för, sĂ€ger Ignacio Carrasco de Paula i ett personligt stĂ€llningstagande till den italienska nyhetsbyrĂ„n Ansa.
LĂ€s mera...
|
| Nyhetsbrev 3 2010: Om höstmötet pÄ JohannesgÄrden 19-21 nov 2010 - Tuesday, August 10, 2010Alla katolska lÀkare inviteras till höstmöte 19-21 november pÄ StiftsgÄrden JohannesgÄrden nÀra Göteborg.
Mötet kommer att ge möjlighet till att se flera aspekter av lÀkare-patient relationen frÄn medicinsk, etisk och teologisk synvinkel, och vi fÄr tillfÀlle att samtala om kliniska situationer, dÀr de etiska problemen Àr framhÀrskande.
Du fÄr gÀrna ta med dig lÀkaretiska svÄra kliniska situationer, som du har i din vardag, och du önskar att fÄ belyst.
Programmet blir som följer:
Vi hoppas att fÄ trÀffa dig till mötet.
Allt Gott!
Anne-Marie
Ordf för NFKL 2010.
Möte med internat 19-21 november 2010 pÄ StiftsgÄrden JohannesgÄrden, TrollbÀrsvÀgen 16, 426 65 VÀstra Frölunda, tel 031-7096184. nÀra Göteborg .
Fredag:
kl.l 17.30 VĂ€lkomst och registrering.
18-19 KvÀllsmat
19-20. Samtal om âVĂ€tske och nutrition till patienter i vegetativt tillstĂ„nd och i livets slutskede och komplikationerâ. Bengt SĂ€fsten o Anne-Marie Gravgaard
Lördag :
08-09Frukost
09-12. Styrelsesmöte.
Externt möte lördag eftermiddag. öppet för icke- medlemmar sÀrskilt lÀkarstuderande och prÀster
Lördag 13-17:
Tema: 13-16 Samtalet lÀkare - patient. LÀkaretiska, teologiska, medicinska och historiska aspekter
Betingelser för en bÀrande relation. Tillitsskapande. VÀrdet av relationen för helandet.
Medicinsk-etiska dilemma. TvÄ fall. Samtal i hela gruppen
Axel Carlberg, teolog och docent i medicinsk etik, Lund, rÄdgivare till thoraxklin pÄ Universitetet i Lund. SjukhusprÀst HÄkan Jerrhage
Pasquale Almer, psykiater, Linköping Universitetssjukhus? eller Madeleine Zöller, psykiater, psykolog, teolog ochdoktorand i teologi?
16-17. Mentorskap för den unga lÀkaren. Ung lÀkare + PO Elfstrand
18.00 KvÀllsmat.
19.00 Samvaro och samtal om medlemmarnas önskemÄl.
Söndag:
9-10: Vilket tema skall vi ha till nÀsta möte? Redovisning av enkÀt.
10-11. MĂ€ssa
12.00 lunch
13.00 Avresa
|
| Nyhetsbrev 2 2010: Rapport frÄn FIAMC-kongress i Lourdes - Wednesday, May 26, 2010Sedan 1935 samlas katolska lÀkare frÄn alla kontinenter vart fjÀrde Är till möte. I Är skedde denna vÀrldsomspÀnnande kongress i Lourdes i Pyrenéerna, en av vÀrldens mer kÀnda pilgrimsorter.
Arrangörerna för mötet (Féderation Internationale des Associations Médical FIAMC) har i sin tur rötter i 1800-talet, dÄ franska lÀkare kÀnde behov av att sluta sig samman som en reaktion pÄ tidens anti-katolska stÀmningar.
Allt skedde nu under beskydd av PÄvliga rÄdet för hÀlsopastoral, som detta Är ocksÄ firar sitt 25-Ärsjubileum. Lourdes Àr kanske mest kÀnd för att jungfru Maria uppenbarade sig för Bernadette Soubiros dÀr 1858 och att platsen förknippats med olika former av helande. Dit söker sig flera miljoner pilgrimer Ärligen för bikt, bön, bot och bad. PÄ det sÀttet utgjorde vÀrldskongressen ocksÄ en pilgrimsresa för delegaterna, som förutom sjÀlva kongressen deltog i mÄnga av de övriga aktiviteter som platsen erbjuder.
FrÄn Nordisk förening för katolska lÀkare (NFKL) deltog tvÄ delegater; förutom undertecknad ocksÄ Johan Birger Sorensen. VÄr restid fÄr dock anses som blygsam jÀmfört med restiden för kollegor frÄn Australien och Nya Zeeland som tillbringat 30 timmar i luften för att komma till Lourdes.
Denna kongress var av olika skÀl betydligt mindre Àn den som skedde i Barcelona för fyra Är sedan. Ursprungligen var Ärets möte planerat att ske i Burkina Faso, vilket dock visat sig vara helt omöjligt att genomföra.
Huvudrubriken för kongressen var âVĂ„r tro som lĂ€kareâ, Man samlades kring fyra teman, nĂ€mligen Gud som vĂ„r skapare, Kristus och helandet, Livets inneboende kraft respektive Kyrkan som Kristi kropp. MĂ„let var att fördjupa dessa aspekter som ocksĂ„ pĂ„verkar den katolske lĂ€karen i vardagen oavsett omstĂ€ndigheterna i övrigt. Ăven om de tekniska omstĂ€ndigheterna ter sig helt olika pĂ„ de olika kontinenterna finns idag ocksĂ„ enorma utmaningar. För den enskilde lĂ€karen Ă€r det inte alltid lĂ€tt att förena sin personliga tro, med lojalitet till Kyrkans olika uttalanden och samtidigt stĂ€ndigt ta hĂ€nsyn till rĂ„dande sekulĂ€ra lagstiftning och efterfrĂ„gan pĂ„ olika Ă„tgĂ€rder frĂ„n patienterna. Det Ă€r ocksĂ„ uppenbart att lĂ€nder med mer begrĂ€nsade resurser till tekniskt avancerad vĂ„rd kan erbjuda en vĂ„rd som Ă€r vĂ€l sĂ„ avancerad i andra avseenden. Detta kan illustreras av att debatten om eutanasi tycks mest livlig i de lĂ€nder som har den tekniskt mest avancerade vĂ„rden, men att fenomenet inte Ă€r kĂ€nt i utvecklingslĂ€nderna. DĂ€r kan man i stĂ€llet ha fullt upp med att ta hand om offer för malaria, hiv/aids eller ren svĂ€lt. De inslag som gjorde störst intryck var dock hur katolska gynekologer arbetar konstruktivt i utvecklingslĂ€nder med sikte pĂ„ kvinnors hĂ€lsa och reproduktiva hĂ€lsa i genuin bemĂ€rkelse (Mater Care Internationalis, se www.matercare.org). Ett mycket respektabelt arbete som i stort Ă€r okĂ€nt utanför den katolska vĂ€rlden.
Men man slogs mest av att likheter i omstÀndigheter kan upptrÀda pÄ de mest ovÀntade stÀllen. Delegaterna frÄn Australien och Canada redovisade omstÀndigheter som i mÄngt pÄminde om vad som Àr aktuellt i svensk debatt, och reflektioner kring det egna samvetets roll tycktes stÀndigt nÀrvarande.
Som delegat för NFKL hade jag förmÄnen att för första gÄngen delta i de förhandlingar som driver FIAMC vidare. Diskussionerna var överlag intressanta. Det man slogs av var att mer förenar Àn skiljer mellan de lÀnder som var representerade. Samt att det tycks finns ett oerhört sug efter kontakter i de forna sovjetiska staterna, till exempel Ukraina. Det Àr ocksÄ typiskt att de föreningar dÀr tillvÀxten av unga medlemmar Àr stor, Àr just i de lÀnder som varit svÀltfödda pÄ möjligheter till utbyten. I Ukraina har man till exempel speciella sektioner för sina unga kollegor. Nya medlemsorganisationer togs upp i FIAMC; som Oman, och Egypten, samt mer av formella skÀl Canada (som tidigare hört till sin motsvarighet i USA) och Mexico. FIAMC hÄller pÄ att försöka bilda en organisation i Kambodja. Vad som allmÀnt hÀmmar tillvÀxten Àr en mycket anstrÀngd ekonomi och möjligen att medlemmarnas Älder tycks förvÄnande hög, förutom i lÀnderna som tidigare hört till östblocket. Som ordförande i den styrelse som leder FIAMC de kommande fyra Ären fortsÀtter Jose Maria Simon med stöd av Vatikanen.
Om fyra Är planeras nÀsta vÀrldskongress, som förhoppningsvis kommer att ske i Bombay, Indien.
Bengt SĂ€fsten
nyhetsbrevet som pdf
|
| NFKL Nyhetsbrev nr 1, 2010 - Sunday, April 11, 2010KĂ€re kollega!
VÀlkommen till första nyhetsbrevet som skall komma regelbundet för att berÀtta om vad Nordisk Förening för Katolska LÀkare arbetar med.
Vad Àr föreningens syfte?
Föreningen som bildades 12 mars 2005 har följande mÄlsÀttning:
- att frÀmja studium och fördjupning i vÄr gemensamma katolske vÀrdegrund
- att frÀmja att sjukvÄrd bedrivs i enlighet med den katolska kyrkans lÀra
- att stödja de katolska lÀkarna i deras yrkesutövande
- att stödja fortbildning i medicinsk etik
- att stödja en livets kultur, vÀlkomna och vÀrna om allt liv, sÀrskilt nÀr det Àr svagt och sÄrbart genom medlemsmöten och konferenser
Varför skall DU vara med i föreningen och komma till vÄra möten?
a) Möjlighet att gÄ i dialog med katolska lÀkare med andra specialiteter
b) Unikt till fÀlle att möta professor i medicinsk etik
c) Forum för expertkunnande i medicinsk etik
d) Direkt förbindelse till Europeiska sammanslutningen av katolska lÀkarföreningar, FEAMC och vÀrldssammanslutningen, FIAMC, som har kongresser i Lourdes maj 2010, dÀr NFKL Àr den officiella föreningen för Norden.
e) TillfÀlle till regelbunden resa till katolska valfÀrdsorter med NFKL.
Det senaste mötet
Mötet 19-21 mars 2010 Àgde rum pÄ JohannesgÄrden vid Göteborg, dÀr vi var inkvarterade och var mottagna pÄ gÀstvÀnligt sÀtt av diakon Daniel och den rara kocken med en god mÄltid efter resan.

Mötets tema under lördagseftermiddagen var Helande.
19 medlemmar deltog, och dÀrtill 3 gÀster frÄn Göteborgs församling.
Pater Erwin Bischofberger (professor emeritus i medicinsk etik vid KI) beskrev lÀkarkonstens grekiska rötterna med Apollon, Gud för vetenskap, logiskt
tĂ€nkande, konst, musik, och för oraklet i Delfi. Apollon Ă€r en Gud som sĂ€nder sjukdom och död, och han Ă€r Ă€ven Gud för helande. Aslepios, lĂ€karkonstens Gud var son av Apollon, och uppfostrat av kentauren Chiron och Ă€ven Hermes. Asklepios blev född genom att Apollon skar ut honom av den döda moderen Koronisâ mage. Apollon hade dödat Koronis med en pil, nĂ€r han funnit henne med en annan man. Att gossen Asklepios föddes ur den döda moderns mage ger en antydan om relationen mellan liv o död.
Hippokratisk medicin ses som en Apollinsk disciplin, logik, analys och klarhet spelar roll i asklepiansk helande, dÀr musik o andra kreative uttryck har en roll. - Helhet och sammanhang, mÄttlighet i mat och dryck, ett vÀlavvÀgd levnadssÀtt var grunden för hÀlsa och beskrivs i de Hippokratiska skrifter, som Àven innehÄller riktlinjer för lÀkarens hÄllning gentemot sin patient.
Hippokratesâ ed avlĂ€ggas i Danmark och Norge, nĂ€r unga lĂ€kare avslutat sina studier, dĂ€r det understrykas, att lĂ€karen skall hĂ„lla tyst om vad han vet, skall avhĂ„lla sig frĂ„n att ge nĂ„gon patient gift, lĂ€ra ut sitt kunnande till sin egen lĂ€rares son etc.
Det lĂ€ggas vikt vid Integritas - samklang mellan synligt och osynligt. LĂ€karkonsten utvecklades vidare i judisk-kristen tradition i klostermedicinen under medeltiden, dĂ€r kunskaperna om vĂ€xtmedicin och kirurgi fördjupas. I nutiden finns det behov att understryka, att lĂ€karna mĂ„ste se hela mĂ€nniskan, den kroppsliga och den andliga och att mĂ€nniskan har samma vĂ€rde som sjuk som hon hade som aktör. âAtt rota det man Ă€r i det man görâ, dĂ€r varande Ă€r lika vĂ€rdefullt som handlandet.

Bengt Malmgren (psykiater frÄn Stockholm och NFKLs webmaster) berÀttade om den karismatiska katolska rörelsens hÄllningar, hur förbön ses som del av kyrkans arbete, och hur det har skapats bönegrupper i hela Sverige och man upplever att helande Àger rum. Den karismatiska rörelsen förbereder möten och böner inför Pingsten 2010.
Powerpoint presentation frÄn förelÀsningen
Ă
rsmötesförhandlingar
Under Ärsmötesförhandlingarna som hölls pÄ lördagen valdes till styrelse för 2010:
- Ordförande Anne-Marie Boeck Gravgaard, Lund, palliativ medicinare pÄ SAH, onkologisk avd Malmö
- Viceordförande Stein Nordahl, ĂNH halslĂ€kare, Haukeland sjukhus, Bergen
- Kassör Glenn Haegerstam, Stockholm, författare och tidigare forskare vid Karolinska Institutet (fysiologi och farmakologi)
- Sekreterare Tove Reiter, Birkeröd, Danmark, almentpraktiserende laege och pediater
- Ledamot Madeleine Zöller, Göteborg, psykiater och teolog, forskarstuderande i teologi Glascow University
- Suppleanter:
Gabriela Andersen, anestesilÀkare pÄ hospice Arresödal, Danmark
Pal Bordas, klinisk fysiolog, LuleÄ
Gisela Keller, allmÀnlÀkare, Katrineholm
Bengt SĂ€fsten, gastroenterolog Ersta Sjukhus, Stockholm
- Andlig RÄdgivare: Jesuitpater Erwin Bischofberger, professor i medicinsk etisk vid Karolinska Institutet, Stockholm
- Web master: Bengt Malmgren, psykiater, Stockholm.
Den 28 mars önskade Tove Reiter att avsluta sin uppgift som sekreterare Ät NFKL, och en av suppleanterna skall anmodas om att gÄ in i hennes stÀlle.
NÀsta möte
NÀsta möte blir 1-3 Oktober 2010 pÄ Katarinahjemmet i Oslo med övergripande tema:
Mötet lĂ€kare â patient, analys av hindrande och frĂ€mjande faktorer.
- Vid mÄnga samtal under vÄrt mars-möte framgick det, att behov finns att granska vÄra arbetsförhÄllanden, effekten av okÀnsliga besparingar, och vÀrdera, om vi kan komma fram till ett ÄtgÀrdsprogram, som kunde föras vidare.
- Mentorskap för unga medicinstuderande och för utlÀndska lÀkare Àr aktuellt i relation till konsultationen, och innehÄllet i mentorskapet behöver analyseras.
Talare blir prof. Erwin Bischofberger SJ., och en eller flera lÀkare.
Glöm inte att regelbundet gÄ in pÄ föreningens hemsida www.nfkl.org dÀr Du kan se bilder, lÀsa referat och dokument.
HjÀrtliga hÀlsningar
Anne-Marie Boeck Gravgaard
ordförande
Nyhetsbrevet som pdf
|
| Ur Respekts nyhetsbrev nr 11, 2010 - Wednesday, March 31, 2010
|
En ny norsk studie visar att antalet trillingfödslar har ökat, Àven nÀr man bortser frÄn graviditeter efter ivf-behandling. Risken för att trillingar avlider under sin första levnadsvecka Àr, enligt forskarna, tio gÄnger högre Àn för barn som föds ensamma.
Antalet fall av dödshjÀlp i Belgien Àr enligt expertuppskattningar lÄngt över det som officiellt rapporteras.
NÀr NederlÀnderna 2007 införde det sÄ kallade Groningenprotokollet, inrÀttades en översynskommitté för att granska fall av dödshjÀlp pÄ nyfödda. Det förvÀntades att 15-20 fall skulle rapporteras varje Är, men hittills har bara ett fall rapporterats.
FN:s kommission för kvinnors stÀllning, CSW, har nyligen pÄ ett Ärsmöte efter lÄnga förhandlingar enats om en resolution om mödradödlighet dÀr begreppet "reproduktiva rÀttigheter" inte inkluderar abort.
|
Andra intressanta artiklar och program
|
|
|
|
|
| FrÄn Ärsmötet pÄ S:t JohannesgÄrden i Göteborg 19-21 mars - Monday, March 29, 2010
|
| PÄven trÀffade de nordiska biskoparna. - Saturday, March 27, 2010 25 mars var de nordiska biskoparna pÄ Ad-limita besök i Vatikanen. I pÄvens tal till biskoparna nÀmnde han bl.a. familjefrÄgor och abort, Familjekonferensen i Jönköping, ekumeniken och de nya rörelserna i kyrkan.
PÄven sade bl.a:
"TyvÀrr har de senaste Ären sett en försvagning av Ätagandet i Àktenskapsinstitutionen och den kristna förstÄelsen av mÀnniskans sexualitet som sÄ lÀnge utgjort grunden för personliga och sociala relationer i det europeiska samhÀllet. Barn har rÀtt att befruktas och bÀras i livmodern, födas in i vÀrlden och uppfostras inom Àktenskapet: det Àr genom det trygga och erkÀnda förhÄllandet till sina egna förÀldrar som de kan upptÀcka sin identitet och uppnÄ en riktig mÀnsklig utveckling (jfr donum Vitae den 22 februari 1987).
I samhĂ€llen med en Ă€del tradition att försvara sina medborgares rĂ€ttigheter, skulle man förvĂ€nta sig att detta grundlĂ€ggande barns rĂ€tt prioriteras frĂ€mst, framför de vuxnas ansedda rĂ€tt att tvinga dem till alternativa familjemodeller och framför allt rĂ€tt att prioriteras före den ansedda rĂ€tten till abort . Eftersom familjen Ă€r âfredens första och oumbĂ€rliga lĂ€rareâ (Budskap till VĂ€rldsdagen för Fred 2008), Ă€r familjen den mest pĂ„litliga frĂ€mjare för social sammanhĂ„llning och den bĂ€sta skolan för fördelarna med ett gott medborgarskap. Det ligger i allas intresse, och sĂ€rskilt i regeringens, att försvara och frĂ€mja ett stabilt familjeliv."
LÀs hela talet hÀr.
|
| Ur respekts nyhetsbrev nr 10, 2010 - Thursday, March 25, 2010
|
|
|
|
|
|
23 mars
Den brittiska myndigheten för organ och vÀvnadsdonation, The Human Tissue Authority (HTA), varnar för farorna med att stamceller frÄn navelstrÀngsblod samlas av okvalificerad personal.
23 mars
En tioÄrig brittisk pojke har blivit det första barnet som fÄtt en ny luftstrupe, skapad av hans egna stamceller. Luftstrupen med de nya stamcellerna vÀxer nu till inne i hans hals.
23 mars
Ofödda barn reagerar pÄ mammans sinnesstÀmning, visar forskare i ny studie. De blir stilla och tysta vid sorg och livliga nÀr mamman Àr lycklig.
23 mars
Den schweiziska biskopskonferensen SBK:s bioetikkommission krÀver förbud mot assisterat sjÀlvmord och dödshjÀlpsorganisationer.
23 mars
USA:s representanthus har röstat ja till president Barack Obamas förslag till sjukförsÀkring. AbortfrÄgan kommer dÀrmed att regleras i ett presidentdirektiv, men dess giltighet inför lagen Àr tveksam.
|
|
|
read more ...
|
|
|
|
|
|
|
|